Katten är ett mycket populärt sällskapsdjur som blir allt vanligare, framför allt i västvärlden. Trots att kattdjur är solitära djur tenderar människan att hysa dem i grupp. Domesticeringen har gjort att katten har minskat i storlek, utvecklat en mångfald i pälstyper, längd och färger samt blivit mer tolerant för grupphållning. För att kommunicera använder katten auditoriska, visuella, olfaktoriska och taktila signaler och domesticeringsprocessen har förändrat kommunikations-mönstret vilket underlättar grupplevnad. Domesticerade katter formar grupper efter födotillgången och efter en längre period bildas en relativt stabil grupp.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Under åren 2005-2010 utförde en forskargrupp från Colorado State University studier på vaccinerade katter och fann att katter utvecklade antikroppar mot sina egna njurar efter vaccination med vanligt förekommande basvaccin mot parvovirus, calicivirus och herpesvirus. Virus till vaccinen är odlade på en celllinje från kattnjurar och går under benämningen Crandell Rees Feline Kidney. Antikropparna riktade sig mot antigen identifierade som annexin II och ?-enolas och man såg tecken på interstitiell nefrit hos 50 % av katter som hyperinokulerats med Crandell Rees Feline Kidney. Hos människa och mus har antikroppar mot ?-enolas och annexin II kopplats till autoimmuna sjukdomar och då framförallt immunologiska reaktioner mot njurcellerna.

Under de senaste decennierna har synen på katter förändrats avsevärt. Från att ha setts som främst skadedjursbekämpare, har de nu tagit en mer framträdande roll som sällskapsdjur.Detta har medfört att deras miljö begränsats avsevärt och många katter hålls numera till största del eller enbart inomhus. Vilka konsekvenser detta fått för katten är ännu oklart. Hypotesen som låg till grund för denna litteraturstudie var att de problembeteenden som seshos dagens katter delvis beror av den stress som begränsandet av den naturliga miljön utgör. Syftet med studien var således att med hjälp av vetenskapliga artiklar klargöra vilka problembeteenden som förekommer, varför katten utvecklat dem samt hur de kan åtgärdas.

Yllesugning och ylleätning är relativt ovanliga beteendeproblem hos tamkatter. De har inte studerats i någon större omfattning trots att de har varit kända under lång tid. Det saknas välformulerade hypoteser som kan förklara de resultat som framkom i den hittills enda publicerade studien inom området. Därför genomfördes en Internetbaserad enkätstudie där 205 katter ingick. Resultaten tyder på att när en kattunge tas från sin mamma före 5-6 veckors ålder så kan det naturliga dibeteendet dröja sig kvar upp i vuxen ålder.

A?ldres delaktighet och inflytande i a?ldreomsorgen beskriver Socialdepartementet sombristfa?llig. Fo?r att o?ka a?ldres delaktighet tillsattes ett verktyg, genomfo?randeplaner. I den ha?r uppsatsen sta?ller vi oss fra?gorna: Hur upplever personal a?ldres delaktighet pa? a?ldreboenden samt vad fyller genomfo?randeplaner fo?r funktion fo?r a?ldres delaktighet? Utifra?n sex intervjuer med personal pa? a?ldreboenden visar resultatet att personalen upplever a?ldres delaktighet som frama?tskridande och betydelsefull inom a?ldreomsorgen.

Arbetet är en litteraturstudie med syftet att ta reda på när och hur katten åldras och hur detta påverkar dess fysiologi. Effekter på respirationsorgan,cirkulationsorgan, lever,njurar, endokrina systemet, ögon, öron, tänder, digestionsorgan och beteendeförändringar tas upp. För att ta reda på om det är vanligt med artros hos äldre katter ligger arbetets tyngdpunkt på detta. Vid genomgång av tidigare gjorda studier visade sig artros vara vanligt hos äldre katter. Syftet var också att ta reda på vilken typ av förebyggande omvårdnad som finns och om det går att förebygga sjukdomar som uppkommer sent i livet.

Sveriges djurskyddslagstiftning är en av världens hårdaste, men för att kunna upprätthållaen lagstiftning behöver man också veta var problemen finns och det är vi inte alltid lika brapå. Ett område där man vet att det föreligger djurskyddsproblem är hos övergivna katter,utöver det vet man väldigt lite om svenska katters levnadsvillkor. Ett område som man vetsärskilt lite om är ladugårdskatter dvs. katter som lever i och omkring ladugårdar, som intehar tillgång till att gå in i ett bostadshus och i de flesta fall har till främsta uppgift att fångaråttor. Enligt tidigare utlänska studier förekommer flera hälsoproblem hos ladugårdskatter,såsom virus, endoparasiter, ektoparasiter och trauma.

Runtom i världen finns det utarbetade metoder för att begränsa den ökande populationen av förvildade katter. Studier gjorda över så kallade TNR-projekt (Trap, Neuter, Return) har visat goda resultat på den långvariga effekten av minskad förökning, men också på en förbättrad välfärd för individerna. I USA finns det kliniker som arbetar mycket eller enbart med dessa patienter. Dessa blir finansierade genom statliga bidrag, privatpersoners donationer, samt fri-villig arbetskraft. Lämpliga anestesipreparat har utvärderats till just dessa patienter, och rikt-linjer för hantering av icke hanterbara individer finns dokumenterade i flera studier. I Sverige uppskattas antalet hemlösa katter till cirka 100 000, men problematiken kring dessa individer sköts i stort sett av privatpersoner och katthem.

Salmonellos hos småfåglar har blivit ett ökande problem de senaste åren och studier har visat att det är den infektionssjukdom som orsakar flest dödsfall bland småfåglar. Salmonellos hos katter är ovanligt men utbrott har satts i samband med infektion hos småfåglar. Denna litteraturstudie tar upp vilka serotyper av Salmonella spp. som finns hos småfåglar respektive katter, hur bakterien sprids mellan småfåglar, och från småfåglar till katter samt vad som kännetecknar bakterien. Den serotyp som sprids mellan småfåglar och orsakar infektion är Salmonella Typhimurium och de fagtyper som dominerar är DT40 och DT56. S.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie har varit att jämföra användbarheten av de tre diagnostiska metoderna smärtprotokoll, tryckmätningsmatta samt klinisk ortopedisk undersökning för att upptäcka kronisk ledsmärta hos katt. Av 23 medverkande katter hade 11 tidigare diagnosticerats med kronisk ledsjukdom vid Skara Djursjukhus och 12 var friska kontroller. Vid undersökningstillfället fick djurägarna först fylla i tre smärtprotokoll. Katterna fick sedan gå över en tryckmätningsmatta som registrerar hur mycket vikt som läggs på varje tass, och även hoppa från 1 meters höjd ned på tryckmätningsmattan. Katterna genomgick också en klinisk ortopedisk undersökning. I studien kunde samtliga tre diagnostiska metoderna smärtprotokoll, tryckmätningsmatta och klinisk ortopedisk undersökning skilja mellan friska katter och katter med kronisk ledsjukdom.

Trots att intresset för att ha katt som husdjur är stort i Sverige lämnas tusentals katter in till olika katthem årligen. Många av dessa katter uppges vara hemlösa. Då katternas bakgrund ofta är okänd finns en risk för bristande eller negativa mänskliga erfarenheter. Något som i sin tur kan leda till otillgänglighet och/eller skygghet hos dessa katter.Kattstallet i Åkeshov är ett av få katthem i Sverige som tar emot även skygga och till synes förvildade katter. De klassificerar inkomna katter, på en femgradig skala, utifrån hur sociala och/eller hanterbara katterna bedöms vara.

Bakgrund: Ma?ltiden a?r central fo?r en ma?nniskas fysiska och psykiska va?lma?ende. Malnutrition a?rett vanligt problem i den a?ldre populationen.Syfte: Att underso?ka hur personer boende pa? tva? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n upplever sin ma?ltidsmiljo? samt hur det egna behovet av egenva?rdssto?d och inflytande mo?ts under ma?ltiden utifra?n faktorerna fysisk och social ma?ltidsmiljo?, hja?lpmedel, egenva?rd och sja?lvbesta?mmande.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. A?tta informanter pa? va?rd- och omsorgsboenden fo?r a?ldre i Uppsala la?n intervjuades, informanterna valdes genom ett strategiskt urval.

Syftet med den här litteraturstudien har varit att ta reda på mer om olika beteendeproblem hos sällskapskatter: orsaker, frekvens, konsekvenser och hur de kan behandlas. Relevanta artiklar har hittats på PubMed och Web of Knowledge och visar att ängslighet hos katten och katter som klöser sönder möbler är de vanligaste problemen och kan ses hos var sjätte katt. Revirmarkering inomhus, aggressivitet och katter som inte är rumsrena är de problem som kattägare ser som mest allvarliga och alla tre är problem som ägare är mycket benägna att söka hjälp för. Bristande rumsrenhet är den enskilt största orsaken till att en kattägare tar sitt djur till en beteendeklinik. Beteendestörningar hos sällskapskatter kan antingen bero på eller leda till stress hos katten, vilket är en av anledningarna till varför man bör sträva efter att behandla katter med oönskade beteenden så snart som möjligt.

Antalet herrelösa och/eller förvildade katter i Sverige är ungefär 100 000 och många olika åtgärder har gjorts för att försöka få bukt med problemet. Hur ska man få kattägare att bli ansvarsfulla, att ta hand om sina katter och inte bidra till en ökad population av herrelösa katter? Studier har visat att utbildning och kunskap är mycket viktigt för människors attityd och syn på katter. Utbildning och kunskap bidrar även till en positiv inställning till kastration. Kastration som ses som en viktig åtgärd för att inte bidra till fler herrelösa katter.Syftet med denna studie var att få en övergripande bild av naturbruksgymnasiernas hållning av och undervisning om katt, vilket genomfördes som en enkätundersökning till samtliga naturbruksgymnasier i Sverige.